Personligt brev by Turid Lyrics

Liten asktott gömd i spiselvrån
Så ska man se dig, har du sagt ifrån
- kvinno-martyren - "Ja, jag är ju bara sot
Som tidnings-illusioner jag flyr till
Är för gammal för att göra som jag vill
Eller ville
Men det kommer jag inte längre ihåg
- Det var längesen som jag var fågel...
Och du vet, att i min ålder
Om man flyger, flyger man till Mallorca..."

Inte vill du väl va' fru Den-å-Den, utan identitet
Mer än herr Den-å-Dens fru och mor till barnet Det...
Ska du leva ditt liv som nån slags komplicerad bot
Till nåt du ej kan precisera
Dags att sluta lida och sluta producera
Undanflykter
Kom och säg "det är försent" när du är död!
Att påstå du är aska, när du glöder
Med еn inre
Gyllene värmе - skönare än eld
Ja du sa mej, det är svårt att vara tjej
Och att gudarna skulle veta, det är svårt att vara dig
Men så känner nog alla kvinnor, kan jag tro
Med dubbla bördor - först fru och mamma
Sen som någons galjonsbild, inredning
Kön och flamma
Men allt du lovat dig själv som kvinna
Ska du bara låta det försvinna?
- Ditt egenvärde, oberoende
- Ambitioner, som bara liksom föll av pinn

Sen kommer hon och påstår, hon är ingenting mot mig!
- Är du tokig eller barnslig som jämför mig med dig?!
Det enda jag har gjort är precis detsamma som du
Gjorde när du var tjufyra
Tog ditt liv i egna händer - stark nog att
Själv styrka
Har du tänkt på att du gladde många?
Tänk på det när skuggorna blir långa
Och du inte orkar lyckas duga
Inte vilja orka pröva
Rädd för hur man gör...

Ändå tycks du ledsen för att jag blev det jag blev
För allt du inte gjorde, och att min uppväxt blev lite skev
För du ville - som så många - lyckas genom ditt barn
Och höll igen det för världens faror
Älskade så och hatade så att kärleken
Blev snaror
Våld under kärleksmanteln, sa man
Men sansa dig och se hur förlorarn nog blir den som vann...
Det var då och nu är det nu
Så blev din baby jag
Men vad i all sin dar blev du?
Jo, som du tycks tro, ett troll i lampans sken
Men henne ska vi mörda, för timmen bidar sen
Och fast jag menar bråttom, så finns det nog gott om tid
- Ej försent, men mycket nära
Ja, tänk all erfarenhet som ska
Återläras
Tänk, att stå på egna ben och börja gå
När du äntligen anar vad du ännu kan uppnå
Av egen särart, med piano och penna
Din egna livslust som vill leva hela vägen ut
Ända till slut!