Intro 1991 by Rasto Lyrics
[Intro]
(Okej
Välkommen till Fatale
Jag tänkte berätta min historia, iallafall som jag minns det
Men det handlar om oss allihop)
[Vers 1]
I vintergatan på ett skitstort klot kallat jorden
I ett litet kallt land högt uppe i norden
En liten son, ett barnbarn, en kusin och en broder
Slog upp ögonen en varm höstdag i oktober
Ett litet barn av miljoner såg så frågande ut
Från sin vagn på den värld han beskådade nu
Tog första stapplande stegen och han tågade ut
I en framtid som såg rätt lovande ut
Där utanför mötte människor som byggde nåt tillsammans
I en kall hård värld men de ville nånting annat
De vägrade nöja sig med det som blev över
Jag ger vad jag kan, så du kan få vad du behöver
Som rösträtt, semester, pensioner och miljonprogram
De verkade vinna överallt där de slog sig fram
Tillsammans del av en stolt tradition
Och skicka facklan vidare till nästa generation
Men vad de inte visste, var att några andra män
Hade stora planer om förändringar för framtiden
Fördes bakom ljuset, när maktens män möttes
I lykta korridorer två dar efter jag föddes
Med stora planer om att förändra oss i grunden
Förnedra oss som arbetskraft men hylla oss som kunder
Kapitalet höjer hyrorna, staten ger dom miljoner nu
Sitter inte samma båt, det är samma faktiska personer nu
De goda krafterna bekände sig besegrade
Resultat - trasig grabb två decennier senare
Och överallt går alla andra som känner som han
Går runt och kostar så lite pengar man kan
Hade gett upp om världen, jagade efter småslantar
Alldeles för stora kläder, alldeles för små tankar
Ett resultat av en bortglömd maktstrid
De hade stulit vårt hopp, de hade stulit vår framtid
Och när det väl börjat, gick det med en jävla fart
Nutidens tjuvar blev experter på stjäla smart
Ökade klyftor, vi växte upp i sprickorna
Sa upp och skar ner men några fyllde fickorna
Så hade vi nån riktig chans? Hade vi nåt riktigt val?
Möttes av en ignorans, illusioner sitter kvar
Jag är en produkt av mitt 90-tal
Kunskap är makt och en dum snubbe är slav
[Sample: Carl Bildt]
(Vi strävar efter att göra 1990-talet till ett förändringarnas och ett förnyelsens decennium för Sverige
Nu är kollektivismens tid slut!)
(Okej
Välkommen till Fatale
Jag tänkte berätta min historia, iallafall som jag minns det
Men det handlar om oss allihop)
[Vers 1]
I vintergatan på ett skitstort klot kallat jorden
I ett litet kallt land högt uppe i norden
En liten son, ett barnbarn, en kusin och en broder
Slog upp ögonen en varm höstdag i oktober
Ett litet barn av miljoner såg så frågande ut
Från sin vagn på den värld han beskådade nu
Tog första stapplande stegen och han tågade ut
I en framtid som såg rätt lovande ut
Där utanför mötte människor som byggde nåt tillsammans
I en kall hård värld men de ville nånting annat
De vägrade nöja sig med det som blev över
Jag ger vad jag kan, så du kan få vad du behöver
Som rösträtt, semester, pensioner och miljonprogram
De verkade vinna överallt där de slog sig fram
Tillsammans del av en stolt tradition
Och skicka facklan vidare till nästa generation
Men vad de inte visste, var att några andra män
Hade stora planer om förändringar för framtiden
Fördes bakom ljuset, när maktens män möttes
I lykta korridorer två dar efter jag föddes
Med stora planer om att förändra oss i grunden
Förnedra oss som arbetskraft men hylla oss som kunder
Kapitalet höjer hyrorna, staten ger dom miljoner nu
Sitter inte samma båt, det är samma faktiska personer nu
De goda krafterna bekände sig besegrade
Resultat - trasig grabb två decennier senare
Och överallt går alla andra som känner som han
Går runt och kostar så lite pengar man kan
Hade gett upp om världen, jagade efter småslantar
Alldeles för stora kläder, alldeles för små tankar
Ett resultat av en bortglömd maktstrid
De hade stulit vårt hopp, de hade stulit vår framtid
Och när det väl börjat, gick det med en jävla fart
Nutidens tjuvar blev experter på stjäla smart
Ökade klyftor, vi växte upp i sprickorna
Sa upp och skar ner men några fyllde fickorna
Så hade vi nån riktig chans? Hade vi nåt riktigt val?
Möttes av en ignorans, illusioner sitter kvar
Jag är en produkt av mitt 90-tal
Kunskap är makt och en dum snubbe är slav
[Sample: Carl Bildt]
(Vi strävar efter att göra 1990-talet till ett förändringarnas och ett förnyelsens decennium för Sverige
Nu är kollektivismens tid slut!)