Att sväva över vidderna by Nasheim Lyrics

Låt mig sväva över vidderna i nattsolens glans
Låt mig bli till en dimma, följa irrblossens dans

Låt mig uppgå i etern, låt mig slutas omkring
Stjärnorna, skogen, bliva alls ingenting

Låt mig gälda med livet för denna min dröm
Låt mig giva mitt ändliga för evighetens sömn

Låt mig lyssna till den alltets sång som kanske sjungs ännu
Men som dold bakom världens larm väntar

Väntar

Men jag är sten, jag är berg, jag är åderstyngd och grå
Och jag vandrar ingenstädes men vacklar ändå

Och jäg är mull, jag är jord, jag är skapt av sur ved
Som i markerna murknat, de som fordom jag red

Och jag är aska, utbrunnen, jag är svartnad och skör
Och blåser med vinden dit lidelsen dör
Men jag vill sväva över vidderna i stjärnhimlens glans
Och dö som en dimma, och bеgravas ingenstans