Vägen ut by Anna Hertzman Lyrics
Den dan då det blir tyst
Då slutar jag
Den dan jag inte blir kysst
För att jag är jag
Då slutar jag finnas
Då slutar jag tycka
Då slutar jag minnas
I slutet av min lycka
Men du får slå ihjäl mig först
Du får trampa på min hals för att släcka min törst
Det blir ett långt och smärtsamt krig som kan vara ditt slut
Passa på ta nu dörren medan kvar finns vägen ut
Då när min frihet är slut
Och jag är tyst
När gnistan för livet har
Blåsts ut
Du får dra mig i håret
För att ta mig dithän
Nej jag är inte din manodepressiva vän
Men du får slå ihjäl
Då slutar jag
Den dan jag inte blir kysst
För att jag är jag
Då slutar jag finnas
Då slutar jag tycka
Då slutar jag minnas
I slutet av min lycka
Men du får slå ihjäl mig först
Du får trampa på min hals för att släcka min törst
Det blir ett långt och smärtsamt krig som kan vara ditt slut
Passa på ta nu dörren medan kvar finns vägen ut
Då när min frihet är slut
Och jag är tyst
När gnistan för livet har
Blåsts ut
Du får dra mig i håret
För att ta mig dithän
Nej jag är inte din manodepressiva vän
Men du får slå ihjäl